På årets andra online-seminarium för vårt nätverk SkriDi höll lektor Peter Hobel från Syddansk Universitet en föreläsning om ”Skrivning og dannelse i gymnasiet – hvilke krav man må stille til skrivedidaktikken og fagdidaktikken i en dannelsesorienteret skole, og hvilken betydning det får for undervisningen.” Även detta seminarium blev välbesökt och samlade runt 30 forskare och lärarutbildare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Här följer en kortare sammanfattning av Peter Hobels föreläsning:
- I första delen av föreläsningen gavs en fördjupad teoretisk förståelse om bildningsbegreppet i relation till didaktik. Peter slog fast att bildning är svaret på den didaktiska varför-frågan. Han tog upp att bildningsorienterad undervisning är normativ i det att den ska ”myndiggöra” eleverna i relation till de problem som finns i världen men icke-normativ i det att den inte ska berätta för eleverna hur de ska handla för att lösa dessa problem. Det ska de lära sig att göra på egen hand. Han betonade även att så kallade varierande arbetsformer i undervisningen bör motiveras av andra argument än att eleverna (enbart) ska bli mer engagerade och motiverade att lära sig; de behöver lära sig hur varierande arbetsformer kan användas för att på ett aktivt sätt kunna delta i samhällsdebatten och uttrycka sig i olika samhällsfrågor.
- I andra delen av föreläsningen knöts bildningsbegreppet till skrivdidaktik utifrån en presentation av tre danska studier. Den första studien (Krogh & Christensen, 2020) undersökte, genom enkäter och intervjuer, i vilken grad lärare i olika ämnen i Danmark ser sig själva som skrivlärare. Överlag svarade 80% ”ja” på den frågan men om man bortser från modersmålslärarna var det 60% av lärarna. Detta visar ändå att majoriteten av lärarna i studien betraktade sig som skrivlärare. I den andra studien (Krogh, 2012) där 26 lärare från Danmark, Norge och Sverige intervjuades, kunde man urskilja tre olika kategorier av utgångspunkter på hur skrivande kan ske i undervisningen: ”en strategisk begrundet”, ”en rituel begrundet” och ”en kommunikativt begrundet.” I den tredje studien (Togeby m.fl., 2019) undersöktes undervisningsbeskrivningar på skolors hemsidor. Resultatet visade olika sätt avseende hur lärarna i studien planerade skrivundervisningen: ”den kulturförmedlande”, ”uppfyllelse av läroplaner” och ”den myndiggörande.” Peter Hobel betonad att den myndiggörande prototypen överensstämmer med den bildningssyn som han behandlade i föreläsningens första del. Portfolio, där skrivande integreras i den dagliga undervisningen, föreslogs utifrån studien ersätta gymnasieexamen.
Presentationen i sin helhet finns inom kort på SkriDi hemsida. Där finns även en referenslista till nämnda studier.
Största tack till lektor Peter Hobel för din föreläsning och till övriga forskare och lärarutbildare för er medverkan i de efterföljande samtalen!
Styrgruppen SkriDi
Per Blomqvist, universitetslektor i svenskämnets didaktik
Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet