Här kommer en liten rapport från konferensen SIG Writing från detta glada gäng. Se bifogad fil.

På årets andra online-seminarium för vårt nätverk SkriDi höll lektor Peter Hobel från Syddansk Universitet en föreläsning om ”Skrivning og dannelse i gymnasiet – hvilke krav man må stille til skrivedidaktikken og fagdidaktikken i en dannelsesorienteret skole, og hvilken betydning det får for undervisningen.” Även detta seminarium blev välbesökt och samlade runt 30 forskare och lärarutbildare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Här följer en kortare sammanfattning av Peter Hobels föreläsning:

• I första delen av föreläsningen gavs en fördjupad teoretisk förståelse om bildningsbegreppet i relation till didaktik. Peter slog fast att bildning är svaret på den didaktiska varför-frågan. Han tog upp att bildningsorienterad undervisning är normativ i det att den ska ”myndiggöra” eleverna i relation till de problem som finns i världen men icke-normativ i det att den inte ska berätta för eleverna hur de ska handla för att lösa dessa problem. Det ska de lära sig att göra på egen hand. Han betonade även att så kallade varierande arbetsformer i undervisningen bör motiveras av andra argument än att eleverna (enbart) ska bli mer engagerade och motiverade att lära sig; de behöver lära sig hur varierande arbetsformer kan användas för att på ett aktivt sätt kunna delta i samhällsdebatten och uttrycka sig i olika samhällsfrågor.
• I andra delen av föreläsningen knöts bildningsbegreppet till skrivdidaktik utifrån en presentation av tre danska studier. Den första studien (Krogh & Christensen, 2020) undersökte, genom enkäter och intervjuer, i vilken grad lärare i olika ämnen i Danmark ser sig själva som skrivlärare. Överlag svarade 80% ”ja” på den frågan men om man bortser från modersmålslärarna var det 60% av lärarna. Detta visar ändå att majoriteten av lärarna i studien betraktade sig som skrivlärare. I den andra studien (Krogh, 2012) där 26 lärare från Danmark, Norge och Sverige intervjuades, kunde man urskilja tre olika kategorier av utgångspunkter på hur skrivande kan ske i undervisningen: ”en strategisk begrundet”, ”en rituel begrundet” och ”en kommunikativt begrundet.” I den tredje studien (Togeby m.fl., 2019) undersöktes undervisningsbeskrivningar på skolors hemsidor. Resultatet visade olika sätt avseende hur lärarna i studien planerade skrivundervisningen: ”den kulturförmedlande”, ”uppfyllelse av läroplaner” och ”den myndiggörande.” Peter Hobel betonad att den myndiggörande prototypen överensstämmer med den bildningssyn som han behandlade i föreläsningens första del. Portfolio, där skrivande integreras i den dagliga undervisningen, föreslogs utifrån studien ersätta gymnasieexamen.

Presentationen i sin helhet finns inom kort på SkriDi hemsida. Där finns även en referenslista till nämnda studier.

Största tack till lektor Peter Hobel för din föreläsning och till övriga forskare och lärarutbildare för er medverkan i de efterföljande samtalen!

Styrgruppen SkriDi

Per Blomqvist, universitetslektor i svenskämnets didaktik

Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet

Årets första online seminarium för vårt nätverk SkriDi handlade om forskning om AI och skrivande. Seminariet blev välbesökt och samlade runt 50 forskare och lärarutbildare från Danmark, Finland, Norge och Sverige, och vi fick ta del av tre högaktuella och mycket intressanta presentationer av skrivforskarna Sofia Jusslin, Erik Sturk och Randi Solheim.

Här följer en kortare sammanfattning av centrala frågor och teman i de tre skrivforskarnas presentationer, frågor och teman som även hann diskuteras mellan nätverkets medlemmar under seminariet.

• Sofia Jusslin inledde med att ge en översiktlig bild av forskningsfältet och presenterade projektet CO-WRITE om kollaborativt akademiskt skrivande i hybrida lärmiljöer i högre utbildning, där det kollaborativa innebär såväl att vi skriver tillsammans med andra människor som att vi skriver med icke-människor. Hon diskuterade frågor som: Vad innebär grundläggande skrivfärdigheter när generativ AI kan generera text? Vad ska vi egentligen lära eleverna och studenterna vad gäller skrivande? Vilka kunskaper vill vi generera och hur ska AI-redovisning ske? En viktig aspekt som Sofia lyfte var vikten av att kunna förstå, värdera och ansvara för sitt textskapande.

• Erika Sturk presenterade bland annat projektet WRaiTING och vikten av att forska tillsammans med lärare i grundskolan. Resultat från WRaiTING-projektet visar bland annat att lärares diskussioner om AI-användning har gått från att betraktas som fusk till att undersöka hur genAI kan integreras i skrivundervisningen för kunskaps och skrivutveckling. Hon lyfte och diskuterade frågor som: Riskerar generativ AI att leda till mer av individualism och vad händer då? Blir det ett skifte mot individualiserade skrivpraktiker? Hon aktualiserade även behovet av riktlinjer för lärares användning av generativ AI och tog upp risker som kan uppstå om vi skolor inte har sådana gemensamma riktlinjer – då faller ansvaret på den enskilde läraren.

• Randi Solheim inledde med att diskutera vilka drivkrafter elever har att lära sig ett språk och till att skapa och förmedla/kommunicera mening genom skrift. Vad händer med deras drivkrafter, och vad händer med skriften som redskap för tänkande och lärande i mötet med generativ AI? Hon varnade för en utveckling där teknologer, inte skrivdidaktiker, tar över det skrivdidaktiska forskningsfältet, och betonade att vi behöver kunskap om skrivande för att kunna använda generativ AI i utbildningssammanhang, samtidig som vi också behöver nya teorier för att studera det skrivande som nu växer fram. Randi visade även på vikten av att ägarskap till texter betyder något, och att modersmålsämnet har en viktig roll för att utveckla självständighet och kritiska skribenter.  

Största tack till presenterande forskare och alla som deltog på seminariet!

Styrgruppen SkriDi

Per Blomqvist, Stockholms universitet

Generativ AI förändrar förutsättningarna för att undervisa och bedöma studenters akademiska skrivande. Särskilt gäller detta för examensarbeten som skrivs under längre tid och där studenterna förväntas utveckla såväl självständighet som förmåga till analytiskt, kreativt och kritiskt tänkande (Magnusson & Zackariasson, 2019).

Inom grundlärarutbildningen vid Stockholms universitet pågår sedan våren 2025 ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att pröva och utvärdera nya metoder och arbetssätt för undervisning och bedömning av studenters akademiska skrivande i kursen Självständigt arbete med hänsyn till användning av generativ AI. De frågor som projektet vill besvara är:
• Hur och i vilka delar av skrivprocessen kan AI-redskap bli användbara för att utveckla studenters självständighet och förmåga till analytiskt, kreativt och kritiskt tänkande?
• Hur och i vilka delar av skrivprocessen kan AI-redskap bli ett hinder för att utveckla dessa förmågor?
• Hur påverkar studenters AI-användning handledares och examinatorers möjligheter att kunna bedöma studenters kunskaper och förmågor i relation till kursernas förväntade studieresultat?

Projektet pågår under fyra terminer. I projektet deltar fem forskare från två ämnesdidaktiska avdelningar vid Institutionen för ämnesdidaktik (matematikdidaktik och språkdidaktik) samt cirka 60 studenter som skriver sina examensarbeten i par under en tioveckorsperiod.

I projektet dokumenteras lärarproducerat undervisningsmaterial t.ex. planeringar och instruktioner samt studenters formella och informella skrivande t.ex. arbetsloggar, utkast, utvärderingar. Dokumentation används för att belysa förändringar i skrivuppdraget, dvs. lärares planering, genomförande och utvärdering av undervisning och bedömning, i relation till studenters möjligheter att utveckla sitt akademiska skrivande avseende förmåga till självständigt analytiskt och kritiskt tänkande med hänsyn till användning av generativ AI.

Om annat lärosäte i Norden finner detta projekt intressant, får ni gärna höra av er. Kanske skulle vi kunna samarbeta och tillsammans utforska studenter skrivande i relation till AI, och hur det påverkar sådant som självständighet och förmåga till analytiskt, kreativt och kritiskt tänkande?

Kontakta gärna: per.blomqvist@su.se

Referens:
Magnusson, J., & Zackariasson, M. (2019). Student independence in undergraduate projects: different understandings in different academic contexts, Journal of Further and Higher Education, 43:10, 1404-1419.

Sammanställning av gruppernas protokoll

Under SMDI anordnade SkriDi en workshop för att identifiera intressanta teman och frågor för samarbete mellan forskare i Norden. Deltagarna fick gruppera sig utifrån intressefokus (skrivande i lägre åldrar, mellanstadiet/högstadiet, gymnasiet och lärarutbildningen). Nedan presenteras en kortfattad sammanställning av idéer som framkom.

Skrivande i F-3

• Funktionellt skrivande
• Multimodalitetsfokus på elevtexter
• Ökat samarbete mellan L1 och 2-forskningen
• Det tidigaste skrivandet i förskola och nuvarande förskoleklass
• Varierade perspektiv i undervisning och styrning
• Skrivdidaktik i andra språk än svenska, t.ex. engelska

Skrivande i mellan- och högstadiet

• Kreativt skrivande
• Makt och skrivande
• Skrivande som tankeredskap
• Ämnesspecifikt skrivande
• Lärares agens
• Praktiknära forskning – forskare och lärare tillsammans
• Skapandet av ett tredje rum
• Aktionsforskning
• Insatser i utsatta områden

Skrivande i gymnasiet

• Vad innebär det att vara skribent framöver i relation till AI? Projekt om skrivande och generativ AI
• Kreativt skrivande i svenskämnet. Implementerat kreativt skrivande, hur går det till? Vad är det?
• Vilka diskurser för skrivande omfamnas och utmanas? Nya diskurser med AI?
• Praktiknära undervisningsutvecklande forskning
• Relationen mellan skrivdidaktik och grammatikdidaktik
• Ämneslitteracitet med fokus på innehåll i elevtexter
• Variationsteori som design i skrivundervisning
• Vad händer i och med Gy25? Hur göra gymnasieelever högskoleförberedda avseende skrivande? Jämför texter som förberedelse för högre utbildning
• Litteraturundervisning i SVA – hur påverkas skrivundervisningen?
• En historia över nordisk skrivundervisning. Utbildningspolitiska diskurser

Skrivande i lärarutbildningen

• Studenters skrivande av längre kunskapsbyggande texter, t.ex. självständiga arbeten
• Hur undervisa i skrivande i ämnesdidaktiska kurser framöver, t.ex. relation till AI?
• Skrivdidaktikens plats i lärarutbildningen
• Självständighet och process i studenters skrivande, kopplat till frågor om handledning och bedömning.
• Självständiga arbeten vid olika avdelningar, institutioner och lärosäten
• Interventionsstudier i lärarutbildningen (studenters skrivande)

Lene Cicilie Storgaard, Docent i danskfagets didaktik ved Københavns Professionshøjskole

I det seneste blogindlæg skriver Peter Hobel bl.a. om forsker-praktiker-samarbejde, og om skolebaseret interventionsprojekter om skrivning i Danmark. Jeg vil spinde en tråd over det at arbejde med skrivning og praksisudviklende forskning, og løfte et par projekter frem, man med interesse kan dykke mere ned i. Praksisudviklende forskning forstås som forskning med et praksisudviklende sigte eller konkret didaktisk potentiale, og det er specifikt skriveforskning rettet mod skolen, der her er i fokus (Harmey & Wilkinson, 2019).

Jeg selv har været leder af Nationale Videncenter for Læsning i knap ti år. I det center har man til opgave at arbejde anvendelsesorienteret og praksisudviklende med at sætte nye didaktikker, metodikker, begreber og tilgange på dagsordenen. Formålet er at forbedre læse-skriveundervisning i skolen. Nu er jeg i 2024 blevet docent i danskfaget i læreruddannelsen ved Københavns Professionshøjskole, og også her har vi til hensigt at løfte skriveforskning og skrivedidaktikker frem, der netop i mødet med praksis lader sig udvikle til nye og gode måder at bedrive skriveundervisning på. Når jeg skriver ”gode måder” så er det fordi vi i dag ved, at der er noget, der er normativt bedre at gøre end andet, hvis eleverne skal blive skrivere. De didaktikker kan beskrives, og den viden må ud at gå i skolerne. Der er brug for faglig og didaktisk inspiration.

Men hvilke projekter er det som i dag kan hjælpe os med at forstå, hvad eleverne har brug for, når de skal blive dygtige skrivere? Hvad efterlyser lærerne i skrivedidaktikken, og hvad ser forskere af videnshuller for at kunne kvalificere skrivedidaktisk skoleforskning og -udvikling?

Da vi for godt 10 år siden satte Skrivedidaktikprojektet i søen ved Ishøj kommunes skoler, så vi dengang til Norge. Hvordan skulle vi designe et sådant praksisudviklende forskningsprojekt? Var det aktionsforskning eller interventionsforskning, vi begav os ud i? Var det et udviklingsprojekt med tilkoblet følgeforskning?  I Norge havde Frøydis Hertzberg skrevet om, hvordan de gjorde i Nadderudprojektet (Flyum & Hertzberg, 2011) hvor det var en didaktisk pointe, at alle lærere fra alle fag blev skrivelærere, og vi blev inspireret af den sameksistens, der var i forskningsprocesserne i. Det handler bl.a. om nærhed og distance. Nærhed til feltet og samtidig analytisk distance for at udvikle ny viden.

Vi så også til USA, nærmere bestemt det arbejde de gjorde ved The National Writing Project i Berkeley, Californien. De var dygtige til at udvikle ny didaktik og metodik gennem et tæt samarbejde med lærere. Tilgangen til skriveundervisning i The National Writing Projects didaktik er stærkt stilladserende, og den måde at undervise på blev en inspiration i skrivedidaktikprojektet i Ishøj. I USA har man stærke aktionsforskningstraditioner, og vi ville lære af dem. Vi lykkedes faktisk med at trække international forskning ind i skolerne i Ishøj og arbejdede med didaktiske greb i samarbejde med lærere. Især blev der sat fokus på skriveformål, skriveordre, modellering og responsprocesser. Vi samlede systematiske kvalitative data og skrev om det.

Siden Ishøj-projektet er et andet stort kommunalt projekt sat i søen, Lolland skriver. Det er et udviklingsprojekt ved otte skoler med tilkoblet følgeforskning. I forskningssporet er der bl.a. fokus på skrivning som læring og erkendelse, på elevperspektivet, og på at udvikle skriveridentitet. I selve udviklingsprojektet er perspektivet lagt på lærerens skrivedidaktik og udvikling af denne.  

Ved Aarhus Universitet (DPU) er man aktuelt i gang med projektet Writing Education, hvor man undersøger relationer mellem elevers skrivning og metasproglige repertoires i danskfaget i 5. og 8. klasse. Dette forskningsprojekt er et klassisk kvalitativt tekst- og klasserumsstudie, der har til formål at skabe viden om, hvordan man kan støtte elevers skrivning i dansk, og dermed træffe didaktiske valg rettet mod elevernes skriveudvikling. Projektet ligger naturligt i forlængelse af et andet stort forskningsprojekt fra Aarhus Universitet (DPU): ATEL – Automatic Tracking of Early Stage Literacy Skills hvori man har kortlagt og systematisk udviklet en model for børns tidlige skriveudvikling. Projektet er inspireret af børnestavningsdidaktik og undersøger tekster skrevet digitalt af elever i 0.-2. klasse. Det didaktiske potentiale ligger bl.a. i at der udvikles automatisk digitale vurderinger, som læreren kan bruge i feedback til eleverne.

I et nyt forskningsprojekt ved Syddansk Universitet: Skriveridentitet og skriveudvikling i 6.-7. klasse vil man følge elever i deres skriveudvikling og identificere, hvad der gør at de kommer til at mestre skrivningen og hvilke forhold, der påvirker elevernes skriveridentitet. Projektets bidrag bliver en model for skriverudvikling i danskfaget. Der ligger didaktisk potentiale i netop at kunne tilrettelægge undervisning på baggrund af viden om identitet og udviklingsprocesser. Et perspektiv der naturligt er inspireret af et andet stort forskningsprojekt Faglighed og Skriftlighed også fra Syddansk Universitet.

Flere ph.d.-projekter er forsvaret inden for skrivedidaktiks forskning de seneste år. Jeg vil fremhæve et par, som har didaktisk sigte og/eller arbejder metodisk med interventioner i skoler. Dejligt forfriskende sættes der her fokus på andre sider af danskfaget og skrivedidaktikken.

I afhandlingen Den poetiske fordring (Bock 2024) udfordres 8. klasses elever på deres æstetiske skrivning. Bock viser, hvordan elevers opmærksomhed på sted, tid, sig selv og de mennesker, der omgiver en, er en opmærksomhed, der kan flytte elevernes eksistentielle forståelse. Det sker når de overskrider det kendte og etablerede sprog, lader sig forstyrre i deres vanetænkning og bevæger sig ind i skrivningens mulighedsrum. I afhandlingen har begrebet ”skrivedannelse” et didaktisk-dannelsesorienteret sigte. Det handlingsanvisende og praksisudviklende ligger både i forskerrollen, hvor forskeren selv påtager sig undervisningsopgaven, og viser vejen ad hvilken man kan gå, samtidig med at der skabes distance til undervisningen og potentialet i æstetisk skrivning løftes frem.

I en anden nyere afhandling med titlen Samskrivning og mimesis (Baun, 2024) er det en sociomateriel etnografisk tilgang, der bringer forskeren ind i hverdagens klasserum. I dette studie er den metodiske tilgang mere klassisk etnografisk, men afhandlingen har et stærkt didaktisk potentiale. Et fund i undersøgelsen er elevernes centrale betydning for hinanden i skriveprocesserne. Elevernes digitale skrivepraksisser er præget af livlig samskrivning og disse praksisser opstår på baggrund af relationer og aktiviteter mellem elever, lærere, tekster og digital teknologi. Med afhandlingen er der bragt øget fokus på skrivesamarbejde og gruppeskrivning.

De tematikker, der kan udpeges inden for didaktisk skriveforskning i disse år samler sig naturligt om elever, tekster, klasserum og lærerens undervisningstilgange. Det at arbejde med praksisudviklende skriveforskning til gavn for skoler, indebærer i forskningsprocesserne et nødvendigt dobbeltblik på, hvad der aktuelt sker i praksis, og på hvordan den virkelighed lader sig forandre og forbedre, samtidig med at metoderne til at få øje på dette forandringspotentiale implicerer et systematisk forskningsarbejde, hvor data fra praksis analyseres og behandles i relation til eksisterende international forskning på feltet. Forskerne er nogle gange observatører, iagttagere, igangsættere og analytikere, og andre gange er de aktivt deltagende. De er på en gang tæt på og langt fra skriveundervisningens praksis. De er involveret og kritisk distanceret, og den position er en metodisk balanceakt.

Referencer:

Baun, L. (2024): Samskrivning og mimesis. Ph.d.-afhandling:  https://www.ucviden.dk/ws/portalfiles/portal/192097259/Lise_Baun_afhandling_final.pdf

Bock, A, (2024): Den poetiske fordring. Ph.d.-afhandling https://ebooks.au.dk/aul/catalog/book/527

Brok, L. S. (2014): Skrivedidaktik på mellemtrinnet. Nationalt Videncenter for Læsning https://videnomlaesning.dk/media/1404/videnom_15_1_2.pdf

Flyum, K.H., og Hertzberg, F. (red.) (2011): Skriv i alle fag! Universitetsforlaget. Se også rapporten der går forud her:  https://www.uv.uio.no/ils/forskning/prosjekter/fager/publikasjoner/0806-skriving-i-alle-fag.pdf

Harmey, S. J., & Wilkinson, I. A. G. (2019). A critical review of the logics of inquiry in studies of early writing development. Journal of Writing Research, 11(1), 41–78. https://doi.org/10.17239/jowr-2019.11.01.02

Projekter og hjemmesider:

ATEL: Automated Tracking of Early-Stage Literacy Skills (2018-2022): https://projekter.au.dk/atel

Faglighed & Skriftlighed (2010-2014) https://www.sdu.dk/da/om-sdu/institutter-centre/idmu/forskning/projekter/faglighed_og_skriftlighed

Lolland skriver (2021-2025): https://videnomlaesning.dk/projekter/lolland-skriver/

Nadderudprojektet (2006-2008): https://www.uv.uio.no/ils/forskning/prosjekter/fager/publikasjoner/0806-skriving-i-alle-fag.pdf

Nationalt Videncenter for Læsning: https://www.videnomlaesning.dk/

Skrivedidaktik på mellemtrinnet i alle fag (2012-2015): https://videnomlaesning.dk/projekter/skrivedidaktik-paa-mellemtrinnet/

Skriveidentitet og skriverudvikling 6.-7. klasse (2024-2027): https://portal.findresearcher.sdu.dk/da/projects/writer-identity-and-writing-development-in-grades-6-7-an-explorat   

The National Writing Project, USA: https://www.nwp.org/

Writing Education (2022-2025): https://www.ucviden.dk/da/projects/writing-education-a-study-on-the-relation-between-young-peoples-w

Af: Peter Hobel, lektor ved Institut for Design, Medier og Uddannelsesvidenskab ved Syddansk Universitet

Skriftlighed er et af fokusområderne på ”Center for Gymnasie- og Erhvervsuddannelsesforskning” på Syddansk Universitet (SDU). Der forsker bland andet i, hvordan eleverne arbejder med skrivning i fag frem mod den store studieforberedende og tværfaglige opgaver, som eleverne skriver i 3. gymnasieklasse.

Centret er en fortsættelse af ”Dansk Institut for Gymnasiepædagogik” (DIG), der blev etableret på SDU i 1999. DIG fik sin strategiske mening gennem at udvikle en gymnasieforskning, der har bidraget og bidrager til, at gymnasierne kan orientere sig i den spænding mellem frigørelse og styring, der karakteriserer den modernisering af det offentlige, der har fundet sted i perioden. Gymnasierne er gjort til selvejende institutioner samtidig med at en central resultatbaseret styring er opretholdt. Desuden er de gymnasiale uddannelser blevet reformeret flere gange.

Centrets forskning – og det gælder også skriveforskningen – er ikke rettet mod at give løsninger på specifikke problemer, men dels på empiriske undersøgelser i gymnasiefeltet og på at udvikle teori til at forstå det, dels på at samarbejde med skoler om interventionsprojekter, der kan føre til beslutninger og handling. Fokus på forsker-praktikker-samarbejde med henblik på forskningens omsætning til handling i praksis har været stærkt i hele perioden.

Et centralt forskningsprojekt i DIGs historie er Faglighed og Skriftlighed (2010-2014). Projektet var med til at opbygge et skriveforskningsmiljø i tæt forbindelse med de gymnasiale uddannelser, hvor mange af forskerne selv tidligere havde undervisning. Dets udgangspunkt var sociokulturel skriveteori og semiotisk kommunikationsteori, og fokus var på skrivning i alle fag.

Projektet fulgte et antal elevers skrivning fra folkeskolens ældste klasse og gennem hele gymnasiet. Det havde en elevorienteret vinkel og en kulturorienteret og en tekstorienteret tilgang. I projektet blev der udviklet en metodologi til at forstå elevernes skrive- og skriverudvikling og til at forstå, hvordan eleverne i deres identitetsarbejde bliver positioneret og positionerer sig med en faglig stemme i spændingen mellem en elevskrivekultur, en lærerfaglig skrivekultur og en lokal skoleskrivekultur.

I forlængelse af forskningsprojektet blev der gennemført et netværksprojekt over et år, hvor 11 gymnasier deltog. Her blev projektets empiriske og teoretiske fund diskuteret og på den baggrund blev mindre udviklingsprojekter iværksat på skolerne. I mødet mellem lærere og forskere blev resultaterne af forskningen og lærernes erfaringer omsat til skrivedidaktisk handling.

Blandt andet blev det diskuteret, hvordan man i elevtekster kan iagttage, om eleverne i deres identitetsarbejde positionerer sig som kundskabsdokumenterende eller kundskabsudviklende aktører. Om de ser sig selv som aktører, der skal gengive given viden med fx lærebogens stemme, eller om de ser sig som aktører, der med egen faglig stemme skal udvikle ny viden. Og det blev diskuteret, hvordan en tilgang, der i høj grad er kundskabsdokumenterende, er en didaktisk udfordring i et almendannende gymnasium, der sigter mod at gøre eleverne til myndige borgere.

Forsker-praktikker-samarbejdet er blevet videreudviklet og modelleret i forbindelse med skriveforskningen. Jeg har sammen med Torben Spanget Christensen peget på, at interventionsprojektet ikke alene skal forstås som vertikale implementeringsprojekter. Det er ikke hensigtsmæssigt, at skolerne bare i single loop-forløb implementerer gymnasiereformens krav om, at skriveoplæring skal foregå i alle fag.

Det er mere hensigtsmæssigt at lærere og forskere som repræsentanter for forskellige virksomhedssystemer mødes i et reflektorium og med udgangspunkt i henholdsvis deres praktiske fagteori/erfaringer med reformerne af gymnasiet og deres skrivedidaktiske teori/forskning i reformerne af gymnasiet stræber efter at udvikle ny viden. Der foregår så en horisontal eller sidelæns begrebsudvikling, og de begreber, der udvikles, kan anvendes i praksis i fagene på skolerne og til videre arbejde i forskningen. Der bliver tale om et dobbelt loop, hvor lærerne efter deres første erfaringer med de krav, reformerne stiller, reflekterer disse med forskere og på den baggrund reformulerer deres forståelse og gennemfører nye handlinger. Der foregår en ekspansiv læringsproces.

Et eksempel, der kan illustrere dette, stammer fra et skolebaseret interventionsprojekt om skrivning i alle fag, som jeg deltog i fra 2017-2020. Skolens ledelse foreslog, at jeg på kurser på skolen skulle instruere dem i, hvordan ’stilladsering’ og ’fokuseret respons’ kunne anvendes som redskaber til at implementere reformen, men vi blev hurtigt enige om, at jeg skulle ud i klasserummene og eksplorativt undersøge deres praksis. Jeg fulgte blandt andet to elever, der i første gymnasieklasse skrev en tværfaglig opgave i dansk og historie om arbejderbevægelsen i slutningen af 1800-tallet.

Jeg kunne følge de to elevers rekursive skriveproces, fordi jeg fik adgang til deres udkast dag for dag og overværede og optog deres vejledningsmøder med lærerne. Et centralt fund var, at lærerne i deres vejledning fokuserede på opgavens overordnede struktur og på brug af fagdiskursens fagbegreber, og det var også på dette makroniveau, at eleverne ændrede teksten. Lærerne fokuserede ikke på, hvordan eleverne realiserede deres argumentation og faglige forklaringer på niveauet sætninger-og-koblinger-mellem-sætninger. Hvordan kan man på dette niveau se, om eleverne i deres historiske forklaringer har en mono- eller multikausal tilgang, om de inddrager alle relevante variable, om de inddrager relevante initialbetingelser, og om de bruger årsagsforklaringer og/eller intentionelle forklaringer?

I de efterfølgende diskussioner i reflektoriet nåede vi frem til, at mere formativ feedback på dette niveau vil styrke elevernes faglige skrivekompetence. Hvis lærere og elever diskuterer, hvordan man kan gøre de faglige formuleringer lokalt i teksten mere præcise, vil det styrke den faglige argumentation og bidrage til, at opgaverne overordnet set bliver bedre. Med begrebet mesoniveau fandt vi et begreb, der kunne anvendes i forbindelse med faglig respons i alle fag og bidrage til, at såvel elever, lærere som forskere kunne få en dybere forståelse af, hvordan de faglige diskurser realiseres i skrift. Og de kunne afprøves i andre fag nye loops.

Et helt aktuelt eksempel på centrets skriveforskning er forskningsprojektet Knowledge and Learning i the Danish Gymnasium (2022-2026). Det undersøger forandringer i vidensbegrebet. Blandt meget andet undersøger projektet, hvordan elever positioner sig i eksamensstile i dansk med henblik på, hvad viden er, og hvordan den produceres. Ane Qvortrup er på vej med en artikel, der undersøger, hvordan elever i eksamensstilen i dansk i 1915 og i 1968 har en interdisciplinær tilgang til de temaer, de skriver om. Et fund i artiklen er, at eleverne både i 1915 og i 1968 arbejder interdisciplinært, dog på forskellig måde.

I 1915 trækker eleverne historiske viden ind i deres danske stile fra de historiegrundbøger, de er blevet undervist efter, mens de i 1968 trækker historisk og samfundsfaglig viden ind fra såvel grundbøger som aviser og egne hverdagserfaringer.

Elevernes forståelse af, hvilken viden der er anerkendelsesværdig i gymnasiet, har ændret sig. Det er forskellige typer af stemmer, man hører i stilen, og deres identitetsarbejde foregår på forskellig vis. Denne analytiske og empiriske indsigt kan være væsentligt at diskutere med gymnasiets lærere, fx i forbindelse med interventionsprojekter om skriftlighed i fagligt samspil interdisciplinaritet og om spændingen mellem kundskabsdokumenterende og kundskabsudviklende skrivning.

Læs videre:

Center for Gymnasie- og Erhversuddannelsesforskning har denne hjemmeside: https://www.sdu.dk/da/forskning/center-for-gymnasieforskning
Et af centrets fokusområder er Skriftlighed.

I anledning af Dansk Institut for Gymnasiepædagogiks 25 årsjubilæum er der udgivet følgende festskrift:
Ellen Krogh og Peter Henrik Raae (2024) (red.): Dansk Gymnasiepædagogik gennem 25 år. Kundskabsudvikling og professionalisering. Til dette festskrift har Ellen Krogh skrevet artiklen Skriveforskningen på DIG.
Skriftet kan downloades fra Skriftserien Gymnasiepædagogiks hjemmeside:
https://www.sdu.dk/da/om_sdu/institutter_centre/idmu/forskning/tidsskrifter/gymnasiepaedagogik

Forskningsprojektet Faglighed og Skriftlighed udgav bl.a. bøgerne Skrivekulturer i folkeskolens niende klasse, Elevskrivere i gymnasiefag og Skriveudviklinger i gymnasiet. Bøgerne kan downloades gratis på Syddansk Universitetsforlags hjemmeside: https://www.universitypress.dk/shop/frontpage.html

Torben Spanget Christensens og min artikel hedder Refleksioner og reformuleringer i didaktisk udviklingsarbejde – to skrivedidaktiske cases om forsker-praktikker-samarbejdet i gymnasiet. Den er fra 2021 og er publiceret i Sammenlignende Fagdidaktik nr. 6 https://tidsskrift.dk/sammenlignendefagdidaktik/issue/view/8834

En nærmere diskussion af, hvordan man kan give respons på mesoniveauet, findes i en artikel, jeg har skrevet med Vibeke Christensen: Faglig læring gennem sproglig feedback Bidrag til udviklingen af en fagspecifik, formativ evaluering af elevtekster i alle fag. Artiklen er fra 2022 og er publiceret i tidsskriftet CEPRAstriben nr. 29. Den kan downloades her:

https://journals.ucn.dk/index.php/cepra/article/view/460

Læs mere om projektet Knowledge and Learning in the Danish Gymnasium her:
https://www.sdu.dk/da/om_sdu/institutter_centre/idmu/forskning/forskningsprojekter/uddannelsesvidenskab/knowledge_and_learning_in_the_danish_gymnasium

Ane Qvortrups artikel er i review og har titlen: Interdisciplinaritet i undervisnings- og uddannelsesfag – empiriske eller analytiske enheder i den sammenlignende didaktiks komparation af performative praksisser. Den vil blive publiceret i Sammenlignende Fagdidaktik, nr. 8 https://tidsskrift.dk/sammenlignendefagdidaktik